Efter tre månader i ingenstans börjar tålamodet tryta. Har aldrig haft så tråkigt och varit så deppig på låt mig säga oändligt många år. Vill bara komma härifrån men ändå så orkar jag inte. Visst, här finns riktigt sköna vänner men just nu känns det som om jag bara vill vara för mig själv. Nää nu blir det ett eller två glas vin och någon film.
SUck för Ljungby

Haha fast en sak är riktigt rolig på sätt å vis. Nu när jag sov litegrann tidigare så skulle jag liksom sträcka på benen. Så jag när jag drog fötterna längs lakanet så skar jag mig på något sätt på glassplitter och börja blöda något så otrligt. Det var faktiskt rätt kul på ett sjukt sätt när jag nu 'r deppig. Fast nu undrar jag hur det är möjligt att det ligger glassplitter i sängen =S. Iofs kan det vara ett vinglas som gick i golvet igår natt, men hur det landa i sängen är väl en annan historia.